Starta företag med andra – hur du får det att funka

written by Joel Falck on February 19, 2013 in Allmänt with no comments

Det brukar ofta skämtas om att det är svårare att starta företag tillsammans med kompanjoner än att hålla ihop ett äktenskap. Jag har inte erfarenhet av det sistnämnda, men det finns en klar skillnad mellan de två och det är att det i äktenskap alltid finns skilsmässor.. Självklart finns det vägar ur ett delägarskap också, men då finns det också starka ekonomiska intressen om det antingen gått väldigt bra eller väldigt dåligt för bolaget. En vacker dag kommer jag säkert få äta upp vad jag säger, men det är inte vad det här blogginlägget handlar om.

Här skriver jag istället om hur du kan förebygga svårigheter kompanjoner emellan genom att se till att tänka igenom på vilka förutsättningar ni som delägare går in i bolaget, hur er övriga situation ser ut och vad er respektive utdelning av engagemanget blir.

Vad tar var och en med sig in i bolaget?

Fundera noggrant på och diskutera igenom vad var och en tar med sig in i bolaget. Det handlar då dels om vilken kompetens och erfarenhet ni har, men också om hur mycket tid ni är beredda att lägga på projektet. Hur mycket ansvar axlar ni i de roller ni tar, och vilka risker för det med sig? Vad tar ni med er för något i form av kontakter som är relevanta för företaget och bidrar ni med personliga varumärken som kan öppna dörrar under resans gång?

Hur ser er livssituation ut?

Tänk noga igenom hur livssituationen ser ut för respektive delägare. Innebär denna fördelar eller nackdelar för bolaget och finns det något här som ni bör ha i åtanke när ni bestämmer vilka roller ni ska ha? Familjesituation påverkar – har du eller dina kompanjoner barn eller är de kanske på väg in i bilden? Hur är er hälsa, er ekonomiska situation och har ni åtaganden i andra företag, organisationer eller föreningar?

Avgränsa tydliga roller och ansvarsområden

Genom att i förväg bestämma vilka roller ni ska ha i verksamheten och vilka olika områden ni ansvarar för gör ni det klarare vilka förväntningar ni har på varandra. Har någon fått ett ansvar för kundtjänsten blir det då väldigt tydligt på vems bord det ligger att se till att kundtjänsten löper smidigt och det blir lättare att ta en diskussion om det någon gång skulle bli så att den inte fungerade som den skulle.

Vilken ersättning får var och en?

När ni är klara på dessa tre punkter ovan kan ni gå vidare till att enas om vilken ersättning som var och en av delägarna ska få i form av ägarandel, lön och andra förmåner. Att en delägare som inte har möjlighet att jobba lika mycket i bolaget får en mindre ägarandel är inget konstigt, men däremot kanske mindre tid vägs upp av större kompetens och ett rejält kontaktnätverk. En person som ska jobba mindre i bolaget kanske inte ens ska bli delägare, utan det bästa kanske då är att kompensera denna i form av lön?

Bra verktyg att ta till

När ni har diskuterat igenom alla dessa punkter ovan kan det vara klokt att skriva ner vad ni kommit överens om i ett kompanjonavtal. Det är bra inte minst för att ni tvingas formulera exakt vad ni menar så att det inte uppstår skeva förväntningar, men kan också vara väldigt nyttigt i ett senare skede då diskussionsklimatet kanske inte är lika öppet. I ett sådant läge kan det vara skönt att ha ett avtal att falla tillbaka på.

På Lykka.se har vi tidigare använt oss av en digital stämpelklocka för att hålla koll på hur mycket tid var och en lägger ner på företaget. Det har sina fördelar för då kan det inte bli någon diskussion kring hur mycket engagemang var och en av delägarna lägger på bolaget, för tid är till syvende och sist den yttersta markören för hur mycket man satsar på någonting. Problemet som vi upplevde var att denna fixering vid hur mycket tid vi la ner på bolaget resulterade i ett lite skevt fokus. Det blev väldigt viktigt att stoppa in timmar i bolaget, men inte lika viktigt att lösa problem och uppnå mål. Tidrapportering kan ändå vara ett praktiskt verktyg för att se till att alla ger företaget lika mycket, men det behöver kompletteras med tydliga mål för vad som ska uppnås i övrigt.

Att tänka igenom noga hur samarbetet ska se ut är viktigt, och även att ta till rätt verktyg. Det som är fullständigt avgörande för om kompanjonskapet ska lyckas är dock kommunikation. Att ständigt kommunicera kring mål och förväntningar och att hela tiden följa upp och hantera utmaningar så snart de dyker upp. Försök därför att bygga rutiner som hjälper er att systematiskt ta upp dessa punkter på bordet. Dags- och veckoavstämningar är t ex väldigt bra former för detta. Se då till att ha klara agendor för vad dessa ska innehålla så att ni dels inte missar något och dels håller dem så korta som möjligt så att ni kan fokusera på det allra viktigaste: att få jobbet gjort.